Så ska våra träd i stadsmiljö må bättre
Danderyds kommun jobbar för att skapa en hållbar trädgårdsstad där naturbaserade lösningar och andra metoder ger stöd i klimatanpassningen. Vatten är en resurs som vi kan ta tillvara bättre till våra träd och grönytor och samtidigt minska riskerna för översvämningar. Friska träd är viktiga för de suger upp vatten, ger skugga och är en boplats för insekter och fåglar men är också väldigt viktiga för oss människor.
Bilden föreställer Sätraängseken och illustrerar alla de ekosystemtjänster som ett stort träd bidrar med.
Danderyds kommun har initierat en satsning på klimatanpassningsåtgärder som både ska stärka trädgårdsstadens gröna värden och minska översvämningsriskerna. Kommunen har därför avsatt 96 miljoner kronor till naturbaserade lösningar för att hantera ökande vattenflöden och stödja naturens ekosystemtjänster, som bidrar till klimatanpassning och livskvalitet.
Genom att använda mer porös jord vid trädplantering och så kallad skelettjord under hårdgjorda ytor vill vi få träd i park- och gatumiljöer att må bättre. Det ger också fördelar vid hanteringen av dagvattnet.
Stadsträdets funktion
Träd har olika funktioner i städer där deras positiva effekter på stadsmiljö är både estetiska och praktiska.
Förutom att ge grönska i staden förbättrar träden den förorenade luften och fångar upp stoft från biltrafiken. Träden i staden har dessutom en temperaturutjämnande effekt som gynnar människor, växter och djur och förlänger till och med den tekniska livslängden på asfaltsytor. När det gäller nederbörd kan de minska belastningen på kommunens avloppssystem genom att ta upp stora mängder vatten. Träd fungerar också som viktiga noder i ett grönt nätverk i staden. De gynnar biologisk mångfald och erbjuder boplats för fåglar och livsmiljö för ett antal växter, mossor, insekter och lavar.
Danderyds kommun använder flera olika metoder för att ge våra stadsträd bättre förutsättningar att växa så att vi kan dra nytta av fördelarna ovan. Samtidigt tar vi hand om dagvattnet som resurs.
Trädens förutsättningar i staden
Stadsmiljön är ingen naturlig växtplats för träd och för att vi ska kunna dra nytta av alla fördelar som träd kan ge behöver träden må bra. I städer är det många träd som far illa på grund av dåliga växtförhållanden.
Träden och dess rotsystem konkurrerar i staden om plats med kompakta vägar, ledningar och påverkas av gatuarbeten och trafikvibrationer. Det kan vara en bidragande orsak till att träd inte mår bra.
Nedan följer en kortfattad redogörelse av de viktigaste problemen som kan drabba träd i stadsmiljö.
Syrebrist
Tillgången till syre i marken är en av de mest kritiska faktorerna för stadsträdens välbefinnande. En fördelaktig jordstruktur har porer som är huvudkällan för vatten- och luftrörelsen i jorden och skapar en god balans mellan luft- och vattentillgången. Täta markbeläggningar gör att porerna trycks ihop och hela balansen förstörs. Det försämrar växtförhållandena och kan i vissa fall orsaka syrebrist och koldioxidförgiftning.
Vattenbrist
Vattenbrist är ett annat problem för stadsträden. På grund av hårdgjorda beläggningar runt träden avleds regnvatten till dagvattensystem och inte ner i marken. Detta gör att vattentransporten försvåras och träd inte får tillräckligt mycket vatten.
Utrymmesbrist
För att träden ska kunna växa krävs ett gott utrymme under mark, vilket är något som stadsmiljön inte kan erbjuda. Ofta har träd en begränsad yta för sin tillväxt oberoende om träden står placerade i gräsyta eller i hårdgjord beläggning.
Näringsbrist
Ytskiktet i gatumiljöer består vanligtvis av hårdgjorda ytor (till exempel asfalt, betong och marksten). Dessa ytor har en mindre genomsläpplighet jämfört med en öppen eller växtbeklädd markyta. Detta gör att organiskt material hindras att komma ner i marken vilket leder till näringsbrist och skapar dåliga växtbetingelser för trädrötter.
Saltskador
Ett annat viktigt problem är att halkbekämpning med salt utsätter många stadsträd för höga saltkoncentrationer. När snö och is smälter är det ganska vanligt före-kommande att saltet hamnar i trädens växtbäddar. En dålig dränering i jorden gör att saltet stannar kvar och orsakar igenslammade porer i marken med följdskador som syre- och vattenbrist.
Beskärningsskador
Beskärningsskador är också vanliga på träd i staden. En av de allvarligare skadorna uppstår vid beskärningssnitt på huvudstam eller grenar med rötskador och risk för nedfallande grenar som följd.
Gräv- och påkörningsskador
Vid grävning för el, vatten, avlopp eller fiber kan trädrötter skadas. Träd i stadsmiljö kan också bli påkörda av fordon.
Porösa anläggningsmaterial ger fördelar
Här är några viktiga egenskaper som anläggning med porösare jord och större fraktioner av makadam skapar:
- Luftiga bärlager som tillåter vatten att transporteras från markytan och nedåt – då belastas dagvattenledningsnätet mindre
- Öka markens motståndskraft mot extremväder och erosion
- Mer utrymme för trädens rötter under hårdgjorda ytor främjar tillväxten – det minskar också risken att de invaderar VA-rör på jakt efter fukt och luft eller lyfter och förstör dyr markbeläggning
- Makadam skapar luftfickor med större gasutbyte som är extremt viktigt för trädens rotsystem
- Tillsatt biokol de porösa lagren runt rötterna hjälper till med näringstillförsel till träden och filtrera även bort skadliga tungmetaller som därmed inte når Edsviken och andra vattendrag
Läs mer om Danderyds pilotprojekt vid Stockholmsvägen
Frågor och svar
Vad är skelettjord?
Skelettjord är en blandning av organiskt material (biokol) och mineraljord. Det kan innehålla stora fraktioner av makadam eller se mer ut som grovt grus beroende på användningsområde. Skelettjord är porösare än vanlig jord, så den bättre absorberar vatten och skapar mer syretillförsel för växterna.
Hur kan man se att porösare anläggningsmaterial med makadam och biokol är bra för träd och växter?
Vi har sett i våra testodlingar att porösare mineraljord och organiskt material (biokol) får växterna att trivas, bladmassa och kronomfång ökar. Stockholm stad och andra kommuner har länge med gott resultat använt så kallad skelettjord vid trädplantering i trånga gatumiljöer med hårdgjorda ytor.
Danderyd kommer använda sig av olika varianter av porösare anläggningsmaterial. Det kan innehålla stora fraktioner av makadam eller se mer ut som grovt grus beroende på användningsområde.
Vad innebär Danderyds kommuns satsning?
Danderyd är av tradition en trädgårdsstad och för att kommunen ska leva upp till det epitetet även i framtiden behöver ta hand om våra träd och nyplantera.
Tekniska nämnden och kommunstyrelsen har fattat beslut om att under tre till fem år satsa 66 miljoner kronor på klimat- och skelettjordsåtgärder. Fokus i projektet ligger på att identifiera när det i kombination med andra åtgärder finns fördelar med att använda porösa anläggningsmaterial för att mer dagvatten ska kunna tas om hand lokalt samtidigt som förutsättningarna för träd i gatu- och parkmiljö förbättras. Genom att samköra med insatser inom park, gata och VA och i linje med kommunens klimatstrategi kan medlen användas effektivare.
Ytterligare 30 miljoner kronor ligger inom projektets andra del som tidigare kallades ”Skelettjord beläggning”.
Hur väljer ni var åtgärder ska sättas in?
Varje åtgärd är platsunik. Vi gör en inventering där vi tittar på dels platser där går snabbt att få bra resultat med små insatser, dels platser där vi gör andra åtgärder samtidigt och metoden med porösare anläggningsmaterial kan tillföra ytterligare fördelar.
För att bibehålla intrycket av den gröna trädgårdsstaden vill vi också plantera träd där det saknas. Med hjälp av så kallad skelettjord fina egenskaper kan vi nyplantera och återetablera träd i gatumiljöer där de inte trivs utan dessa särskilda åtgärder. Det kan vara vid vägar där det inte har kunnat stå träd på länge.
I många fall göra vi samtidigt andra åtgärder såsom att ta bort dagvattenbrunnar och kantsten och skeva om hårdgjorda ytor för att leda om regnvatten till gröna ytor där det gör bättre nytta och kan ingå i ett naturligt kretslopp.
Har ni själva sett att anläggning med porösare anläggningsmaterial ger resultat?
Vi har testat att plantera träd med så kallad skelettjord längs Stockholmsvägen i Stocksund. Genom att använda större fraktioner av makadam och tillsätta biokol skapas bättre förutsättningar för träd och växter i planteringen. Resultatet är mycket positivt – träden mår redan bättre.
En testbädd längs Stockholmsvägen i Stocksund.
Nya Mörbyparken har anlagts med ett 40 cm djupt lager av porösare jordmaterial så att vi kan plantera träd var vi vill. Den långa planteringen med perenner i mitten fungerar som ett skyfallsfång då gångvägen lutar mot den och det porösa jordmaterialet som använts absorberar regnvatten snabbare. Biokolsmakadamen i växtbädden ser ut ungefär som grus.
Vi har även testat att plantera träd i biokol. Den stora Sätraängseken vakuumschaktade vi för fyra år sedan och lade biokolsmakadam 60 cm djupt och i en radie lika bred som trädkronan. Även där ser vi tydligt att eken mår bättre i dag.